onsdag 30 september 2009

45 stone virgin

Jag och mamma har precis tittat klart på en dokumentär på 3:an.

"Brittisk dokumentär från 2009. 31-årige David Smith från Arizona, som en gång i tiden väde 285 kilo åt sig närmare och närmare en för tidig död. Han var ensam, olycklig och oskuld, men något fick honom att ändra sin livsstil. Från att ha varit en livsfarligt överviktig ensamvarg har han, utan hjälp av magsäcksoperation, lyckats gå ner 179 kilo. I dag är David en lätt och lycklig fitnessinstruktör, och i det här programmet får vi följa hans liv och den enorma förandlig han genomgått - både fysiskt och mentalt."



Asså...
Snacka om viljestyrka!





All Better

Tänk vad lite galen shopping kan göra för humöret!

Gina, mitt älskade Gina, blev lite rikare och jag kom därifrån med ett par bastoppar, ett par svarta jeansleggings (man kan aldrig få för många) och en grönrutig skapelse som det stod mitt namn på.
Bella fick två par Hannah Montana-skor från Deichmann och lite kläder från Hm.
Hon var ganska nöjd!

Då jag inte för någon (eller gillar heller för den delen) modeblogg så tänker jag inte slänga upp en massa outfits-bilder.

I morgon ska jag på kurs istället för att jobba. Känns ganska shysst för då får jag kvällen med Bella och Tommy istället för att jobba till 21.

Däremot vet jag inte hur pepp jag egentligen är inför att sitta på kurs hela dagen.
Sju timmars information och nya lärdomar kan mycket väl få min stackars hjärna att överbelastas.
Tack och lov har jag ledig fredag den här veckan så jag har ett par dagar på mig att låta hjärnan vila, så ni som eventuellt kommer umgås med mig i helgen; förvänta er inga intelligenta uttalanden eller djupa konversationer.

Nu stundas kyckling och bacon-paj och efter det 4,5 timmes jobb innan jag får komma hem till familjen igen.


Hallå Lyckan?

Vad är det med mig??
Jag borde ju vara gladast i stan , mamma är ju här!

Istället är jag låg. Lättirriterad och tråkig.

W-H-Y?

Jag hoppas humöret vänder under en runda på stan idag. Med mamman!

tisdag 29 september 2009

Hejdå Uffe

Så jäkla tråkigt...











AjKia

Idag ska jag åka till Ikea. Med jobbet!
Jag ska alltså få betalt för att gå omkring inne i mitt älskade varuhus hela dagen.
Hur coolt är inte det??

Sen kommer ju mamman idag också, efter Ikea.

Först Ikea, sen mamman. Ikea - Mamma.
Det kommer bli en väldigt väldigt perfekt dag idag!

måndag 28 september 2009

Bella kom hem från skolan...


...med en otroligt trevlig överasskning åt sin mamma!



Det krävs en riktig karl..

...för att sitta hos svärmormor och sticka.







...MIN karl.

I morgon

I morgon är en väldigt, väldigt bra dag.
För i morgon kommer världens bästa mamma till oss!

Världens finaste, sötaste mamma.
Jag saknar henne så mycket och det gjorde verkligen min dag att få höra att hon kommer hit i morgon.

Till helgen åker hon vidare till Mora, men vi ses ändå under Rättviks marknad och sen kommer hon tillbaka hit på söndag och stannar till måndag. Det är så bra, för då är hon här över natten när jag och T jobbar också.
Mamma är bra.

Onaturligt

Alltså, jag är ingen nattmänniska.
Alls.
Jag är en eftermiddags- och ibland kvällsmänniska. Inte morgon eller förmiddag. Det är för tidigt.

Nu är klockan 06.25.
Det är, avv två orsaker, en väldigt onaturlig tid för mig att vara vaken.
Dels för att det är otroligt tidigt på morgonen och dels för att jag har varit i ett dygn.

Jag är så trött så jag mår fysiskt illa.
Jag är helt förlamad, både i kropp och i sinne.
Jag försöker tänka, men det går inte. Hjärnan sover.

På tv gör de reklam för någon träningsform där man ska dansa omkring som nackade hönor.
Hoppa och skutta, sjunga och dansa.
Jag vill spy.


En Vacker död stad?

Jag gick till jobbet idag. Klockan elva på kvällen.

I Södertälje hade jag aldrig försökt mig på en sådan våghalsig strapats! Där cyklade jag i illfart, med hjärtat i halsgropen, raka vägen hem när jag slutade klockan tio på kvällarna.
Men Falun är tyst. Och lugn.
Uppenbarligen händer det saker här med.
Men det går inte att jämföra känslan att vandra på Faluns lugna gator sent på kvällen, med att titta misstänkt på varenda förbipasserande när jag gick i Tälje.

Jag mötte inte en endaste människa på min tio minuters promenad.

Stan hade lika gära kunnat vara öde.

Eller död!
Full av zombies som var på väg upp från marken, redo att huggas och bitas och förvandla alla oskyldiga till jämlikar.
Eller så satt vampyrer och väntade i varje buske, i jakt på färskt människoblod.
Eller..?


söndag 27 september 2009

Lurerier!

Jag är en sucker för reklamer. Jag litar helt och fullt på hur "snabbt maten blir klar av Den nya SuperBraiga Turbogrejen" eller hur "enkelt man kan får en snygg mage med UltraFitBodygrunkan".

Jag har ägt allt från Chuck Norris Hemliga Vapen till olika köksredskap och detta har bara resulterat i ett tömt bankkonto och en hel del frustration.

Nu kan jag lägga Pepsodent White Now i listan på Skräp och till er som inte testat den än; Låt bli!
Reklamen är ren och skär lögn (till skillnad från alla andra?)mina tänder blev inte vitare efter första användningen, som reklamen lovar, inte heller efter den andra.

Kan man inte stämma dem för falsk marknadsföring?







Helgen

F-a-n-t-a-s-t-i-s-k!!

Hästar, ridning, älgkött, fyrhjuling, natur, hästar, familj, hästar, roligt, solsken, hästar, idol, sovmorgon, svamp... nämnde jag hästar?

Detaljer kommer senare.
Nu ska jag ladda för att orka jobba natt i natt.

Och skicka ut en efterlysning på min sambo och dotter som har varit på villovägar sen i morse!

fredag 25 september 2009

M-O-R-A

Innan jag lade mig igår ställde jag min väckarklockan på 05(!!).49.
Fråga mig inte varför minuttalet var udda...

Klockan 05(!!).48 vaknade jag av mig själv, trodde att jag hade minst 3 timmar kvar av underbar sömn, men insåg ganska snabbt att så inte var fallet.

En lång, varm, dusch senare var jag iallafall någorlunda lik en människa och kravlade mig upp till T och Isabelle som hade mys med tända ljus i vardagsrummet.
Den är så fin, min familj.

Nu ligger Bella i mitt knä och ser på Bolibompa och vi ska strax iväg till skola och jobb.
Med tanke på hur bra dagen har börjat så känns det inte som nåt vidare jobbigt.
(Dessutom jobbar jag bara 4,5 timme idag, det bidrar också..)

Hinner jag inte blogga mer idag så är det för att vi haft bråttom att styra kosan mot släkten i Mora på eftermiddagen.
Isf, ha en trevlig helg!

torsdag 24 september 2009

Linda Chen-fallet

Men Kom igen?!


Det är KÖRT Mats, erkänn.

onsdag 23 september 2009

På riktigt??



VEM gör såhär??

I-D-I-O-T-E-R!!

Genialt!

Helikopterrånet givetvis.
Ingen kan väl ha ungått dagens stora nyhet.

Jag Vill verkligen inte imponeras av människor som under hot och våld tar pengar (eller whatever) som inte tillhör dem, men jag kan inte hjälpa det.

Herr-e-gud!
Detta måste ju varit planerat skitlänge! Och Skitdetaljerat!

Sen drar de bara liksom. Utan ett spår.
Man måste bara beundra deras otroliga skicklighet (eller/och tur).

Jag skrämmer mig själv nu, men jag vill nästan inte ens att de åker fast.
De förtjänar nästan pengarna de kom åt.

Usch vad hemskt.
Kom ihåg att jag sa nästan...

Så lite kan göra så mycket

För ca 45 minuter sen var min värld grå. Trots att solen skiner som aldrig förr utan för fönstret.
För ca 45 minuter sedan ville jag bara gå och sova. Igen.
För ca 45 minuter sen hade jag ingen aptit. Även fast jag har alla ingredienserna hemma till världens godaste (och nyttigaste) smoothie.
För ca 45 minuter sen.. ja ni hajjar.

Nu skiner solen inne hos mig också. Sol ute, sol inne, sol i sinne.
Nu vill jag klättra upp för Mount everest. Besegra världen.
Nu sitter jag med ett stort glas smoothie i handen. Blåbär, fiberhavre,linfrö och yoghurt.

Nu, 45 minuter senare, har jag tagit en lång. Varm. Alldeles underbar DUSCH.





tisdag 22 september 2009

Marie och nyckeln

Isabelle går ju till och från skolan själv nu. Inte hela tiden, men väldigt ofta.

I morgon kommer ännu en milstolpe.
Isabelle ska få använda egen hemmanyckel för första gången!

Eftersom jag är hemma ändra till 16.30 så är jag hemma när hon kommer, men vi tänkte att det skulle vara smart när det är första gången. Ifall att liksom.

Jag minns när jag nyss hade fått min egna hemmanyckel. Den hängde i ett långt, lila silverband av siden som mamma fixat åt mig, så jag kunde ha den hängandes runt halsen, innanför tröjan. På det viset skulle jag inte tappa bort den.

Det funkade inte.
När mamma hämtade mig från fritids en dag var den borta. Spårlöst.
Jag var jätteledsen och mamma var inte elltför nöjd (men antagligen inte alltför förvånad heller). Jag hade ju aaabsolut inte tagit den av mig, det var ju strängt förbjudet!
Efter mycket letande dök den ändå upp.
I en spelkartong.

Självklart hade jag visst tagit av mig den och av någon anledning tyckt att den skulle ligga däri.

Därför är jag nu ganska nervös inför Bellas innehav av egen nyckel.
Trots att hon aaaldrig ska ta den ur det låsta facket innuti väskan.

Jag vet hur det brukar sluta...

Jobba hemma?

Ibland känns det som att mitt arbete inte slutar bara för att jag går av mitt pass.
Det fortsätter nästan alltid ett par timmar till när jag kommer hem.

Det är vanligtvis helt okej. Jag är en obotlig pedant.
Men när det är saker som jag inte hade behövt göra är det otroligt tröttsamt.
Saker som bara blivit liggande, av diverse olika anledningar, och bara väntar där på att bli gjorda. Av mig uppenbarligen.

Sånt sätter sig och blir en stor hög av jobbigt.

Men, när jag ser min sambos och min dotters (som vanligvis är skyldiga till "stökeriet") otroligt varma leenden GÅR det inte att vara frustrerad speciellt länge.

Jag har verkligen en helt underbar familj.
Att flytta till Falun är det bästa beslut jag tagit i hela mitt liv...

måndag 21 september 2009

Linda Chen


No Shit?!

Berätta något mindre uppenbart...


Mamma/flickvän/dotter/pojkvänpoäng

Hela förmiddagen idag har jag legat i soffan och zappat mellan olika tv-serier. Den ena ännu mer värdelös än den andra.

Jag vägde upp min otroligt oproduktiva dag nu på eftermiddagen med att ta stenhårda flickvänspoäng.
(Tvättastädadiska)
Jag vägde upp mina mammapoäng genom att ha kvalitetstid med Bella och hjälp med läxläsning.
Bella tog stenhårda dotterpoäng genom att duka undan matbordet efter maten, duscha när hon blev tillsagd (!) och lägga sig utan gnäll (!!).
Dessutom tog Tommy fina poäng genom att ta med sig Bella och handla medans jag fick städa ifred och laga maten.

Detta betyder att vi klättrat en bra bit upp på familjepoängstegen.
(Det finns en sån nu när vi tagit en massa poäng...)

Fis

Pedant och bakteriefobiker som man är så är detta förbannat kul att läsa...
Tror jag ska ner och väcka T så jag får byta sängkläder. Nu.





Blah

Jag har nog en bloggsvacka.
Ja, så måste det vara.

Det kan bero på att jag glömt mina glasögon på jobbet, så jag hittar inte bokstäverna.
Det är förbaskat frustrerande.
Allt blir liksom en suddig dimma.
Då kan texten bli hursomhelst

Eller så har jag bara för mycket annat som händer som jag inte kan ta upp här.
Det kanske tar upp för mycket och lämnar inte plats åt åsikter om tidningasartiklar, bloggare eller personer i största allmänhet.

Men när någon liten fis av åsiker pyser ut så åker det direkt upp här!

söndag 20 september 2009

Google Ad´s För otrohet?

Den här annonsen visas på min blogg

Brist på sexuell lust?

En sexuell affär kann rädda ditt förhållande. Anmäl dig idag!
www.c-date.se

Eh?

Så alltså gör jag reklam på min blogg om ett ställe där man kan söka efter personer att vara otrogen med?
Skitbra!

Och hallå?
HUR kan ett förhållande räddas genom att man sviker det viktigaste av allt, en av de största byggstenarna- förtroendet.

Jag citar Stefan (42) från Malmö, medlem på C-Date


"Mitt tioåriga äktenskap hade börjat bli för rutinmässigt och jag kände att jag var öppen för något nytt med mer spänning. Jag blev medlem hos C-Date och lärde genast känna en mycket intressant kvinna. Precis som jag sökte hon en relation utan förpliktelser."

Jamen vad fint Stefan. Du är en riktig karl.

Jag skäms.



Wake up call

Den här helgen kommer vi aldrig glömma.
Det var helgen då vi fick ett ordentligt wake up call.
Helgen då jag insåg Vad Jag Vill. Mer än någonsin tidigare.

Mer än så säger jag inte och nu blickar vi bara framåt.

Ny dag. Nya tag.

fredag 18 september 2009

8 timmar

Alltså, jag behöver minst 8 timmars sömn varje natt.
Varje natt.
Varendaste minut mindre känns.

Inatt sov jag 7 timmar och 45 minuter.
Jag är helt död!
Och, ärligt talat, är jag inte ens säker på att jag vaknat ordentligt än.

Tänk om jag fortfarande sover?
Bara lite lite grann?

Jag ska vara helt solo för första gången på jobbet idag.
Sköta alla morgonrutiner osv...

Tänk om det går åt pipan??

Bara för att jag fått 15 minuter mindre sömn...

torsdag 17 september 2009

Maries Orkester

Nä inte riktigt.
(Även fast det är rolig att säga så, för det påminner mig om min gamle vän Aspblad)

Det var inte min orkester.
Det var en förbannat Duktig orkester. En symfoniorkester

Det var fioler, violiner, cellos och alla möjliga instrument du kan tänka dig!

Och det var SÅ OTROLIGT MÄKTIGT!
Vilken sjuk känsla! Så intensivt.

Jag kan tala om att det var inte sista gången jag gick på en sån konstert.

Mozart, Bach, Beethoven, Brahms... You Rock!

Dagens agenda och diverse funderingar

Idag ska jag på violinkonsert på jobbet.

Violinkonsert

Det är inte ens i närheten av något jag någonsin gjort förut. Än mindre under arbetstid.
Men jag ser fram emot det.

Det här jobbet ger mig chansen att göra saker jag inte skulle göra annars.
Ta långa promenader runt i Falun, se saker.
Åka utomlands - under arbetstid.
Gå på violinkonserter.
Åka och fika på mysiga små smultronställen som inte ens Tommy vet finns.

Dessutom får jag prata. Om allt!
Och jag får lyssna. På människor som är vettiga.

Vissa säger att man ska skilja privatliv och arbete åt.
Att man inte ska skapa en för nära relation till de man jobbar tillsammans med, eller åt.

Varför ska man inte det??
Varför kan man inte skapa en relation (som i mitt fall kommit så naturligt) om det gör en till en bättre anställd och kollega?
Om det får mig att känna mig ännu bekvämare med mitt arbete?
Om det får en att inte ha ett uns arbetsångest när helgen är slut och jobbet kallar igen?

Varför inte?

Tjuvlyssnat

 (Ni som åker t-banan vet ju hur fåordiga tågförarna brukar vara i vanliga fall.)

Gröna linjen mot Hässelby

Tunnelbanetåget har precis kommit in till perrongen och folk har klivit på.


Tågföraren (i högtalarna): Du, kille i jeans och svart keps som precis klev på och kastade en snus på vindrutan när tåget kom in… jag hoppas du bryter ett ben.



Dagens Youtube

(Det är faktiskt torsdag nu)


Det här är så otroligt häftigt!
Vill nån (otroligt tålmodig) frivillig lära mig detta?!


Man ska inte lova...

..vad man inte kan hålla.
Speciell inte till sin 7-åriga dotter.
Då blir en liten grej så ofantligt stor.
Idag gick Bellas nya kofta sönder, som hon fått av sin mormor sist de träffades.
En jättefin, svart långkofta med tryckknappar (korkad sate som tyckte tryckknappar på en barntröja var en bra idé...).
Hon har haft den varje dag och hon älskar den.
Men idag gick den sönder.
Hennes värld raserades och hon brast ut i sån där hjärtskärande storgråt (mitt utanför Hemköp dessutom).
I min panik så råkade jag häva ur mig att jag skulle laga tröjan åt henne så den var hel i morgon.
Tårarna försvann och friden återfann sig.
Jag har nu insett att det går inte att laga tröjan.
Det blir kul för T att förklara för Bellabus i morgon när han ska lämna henne på skolan...

onsdag 16 september 2009

Livet är hårt

Nu är jag hemma efter ett långt 4,5-timmarspass på jobbet.

Den här gången var nog det mest ansträngande att bläddra i resekatalogen och titta på hotellet jag ska bo på efter nyår.

Yes sir! Jag ska få åka utomlands. I jobbet. Gratis. Få betalt!
Jag måste nog säga det högt för mig själv ett par gånger till för att riktigt fatta det själv...

Det är helt otroligt.

Det känns ju knappt som arbete på vardagarna.
Så ska jag få åka på solsemester också?
Jag har verkligen hamnat på ett jättefint ställe.


Nu väntar två arbetspass till innan jag tar helg.

Bella ska till sin far i helgen, så jag och T får lite kvalitetstid.
Det är alltid välkommet.
Men extra mycket nu känns det som.

Romantiken blir lidande när man kommer in i vardagen..

Dagens Youtube

Säga vad man vill om Steele.
Men sjunga kan han!



Tvättmaskin säljes

Vi har en underbart vacker tvättstuga på gården.
Därför säljer jag nu bort min gamla trotjänare.
Han har varit en trygghet under leriga dagis-dagar, har ca 7 år på nacken men har många år av trogen tjänstgöring kvar, åt någon som lider av brist på underbara tvättstugor på gården.
Så, kom och köp!
1700 spänn!


Resultat

Hårfärgningen gick bra.
Eller, det gick iallafall.

Nu slipper jag se ut som yin o yang (vit och svart)
Nu är jag bara yang (Svart?)

Angående min arma nackes tillstånd så är det ingen direkt förbättring.
Däremot har jag lärt mig (på ett smärtsamt sätt) vilka rörelser som gör ondast och kan därför unvika dem.
Oftast iallafall.

Tillexempel om jag sitter i soffan, lutandes bakåt mot en kudde och tittar liiite mot vänster, så Kan jag ta ett djupt andetag! Eureka!

Jag har även märkt att domningarna i armen och handen förvärras om jag lutar mig framåt och tittar snett upp åt höger.

Så, jag låter bli det..


Google Ads

Jag har ju sålt mig.
Till Google.
Adsense.

Annonserna ska vara automatiskt anpassade till min bloggs innehåll.

Hjälp mot snarkning
Breathe Right hjälpmedel mot snarkning. Finns på apoteket.
http://www.breatheright.se/

KBT vid Sömnstörningar
Utbildning hösten 2009 Start den 6 Nov. Anmäl dig nu!
http://www.expomedica.se/

Behandla dina Sömnproblem
Kognitiv Beteendeterapi på Nätet Lär dig sova bättre med CAREIT
www.careit.com

Parterapi Kungsg.37 Sthlm
Kognitiva verktyg - Bättre resultat Svartsjuka Missförstånd Åltande Oro



Så, detta är alltså vad min blogg består av?
Sömnproblem, snarkningar och relationsproblem?

Konster

Jag har inte sovit alls inatt.
Varenda ställning jag ligger, sitter eller står i, gör ont.
Att ta ett djupt andetag är omöjligt. (därav min yrsel kanske?)

Men nu ska jag färga håret.

Jag återkommer med resultatet.
(Om jag överlevde)