Så lite fast så mycket

Bella kom hem med den här nyss. Precis vad mitt hjärta behövde.

♥

Min farmor gick bort igår.

Jag tänker inte göra ett massivt inlägg om det och henne, för jag är ganska säker på att hon inte hade velat det.

Men jag tänker iallafall säga att hon, vare sig jag ville eller inte, haft ett stort inflytande på mig genom åren. Hon och jag var väldigt lika varandra.
En del av hennes personlighet kommer alltid vara en del av min personlighet.
Det är Våra egenskaper, det är den jag är. Och jag gillar det.
Vår gemensamma födelsedag kommer alltid vara Vår gemensamma födelsedag och hon kommer alltid vara extra saknad speciellt den dagen.

Så. Farmor. Jag är ledsen att du blev en allmän beskådan på internet, det var inte riktigt din grej. Men jag höll det så kort jag kunde.

Jag saknar dig.

Middag

Vi planerade att ta något snabbt på sibylla. Det blev middag på Bishops istället. Ibland får man!

Äntligen!!

Mitt lilla test i det föregående inlägget betydde att jag numera kan skicka bilder och blogga genom mobilen. Jag har köpt en ny mobil, via blocket.
En C905 som jag ÄLSKAR!

Så nu kan ni förvänta er en massa fler bilder och bättre uppdatering på bloggen.

Hur Woho är inte det?!
Jävligt woho tycker jag!

Heli

Test

Kortvecka - men inte kort nog!

Den här veckan går B i skolan måndag till onsdag bara. Egentligen är det vanlig skoldag på torsdag också, men vi gör en fuling och är lediga då också.
När T vaknat på torsdag (dvs när vi tvingar upp honom...) åker vi ner mot Södertälje och släpper av Bella hos sin pappa och sedan vidare till Trosa.

Men idag är det måndag...
Måndag är inte torsdag.
Och jag vill ju åka nu! Nyss. Igår.

Jag har en väldigt intensiv anledning till att vilja åka ner tidigare och hade jag kunnat så hade jag suttit på tåget för länge sedan.
Det är någon jag behöver träffa.
Någon jag behöver säga vissa saker till och på torsdag kanske det är försent.
Praktiskt sett så kan jag inte åka tidigare eftersom B helst inte ska vara med vid detta möte, dessutom har hon ju skola och T jobbar natt och kan inte ha henne ensam hemma heller.
Men det sliter och drar i mig. Jag är så rädd att inte hinna. Men jag känner så väldigt starkt att det är något jag behöver göra.

Perfekt, men ändå inte

Jag vill säga att gårdagen var precis som jag önskat.
För det var den i det stora hela - stallet med mysfolk och myshästar, Enviken med bonusfamiljen och grillning hos vänner på kvällen.
Vi blev dessutom väldigt bortskämda och bjudna på både middag och efterätt så ett stort TACK för den fantastiska maten!

Men dåliga familjeangelägna nyheter gjorde att det inte kunde kännas bra ut i fingerspetsarna. Men trots detta så hade jag en helt underbar dag.
Såhär ska det vara. Inte varje helg nödvändigvis, men ofta. Oftare.


Idag tar jag ännu en vända till stallet och åker ut på en kör-tur med Tom och matte Jenny. Vädret är underbart och jag räknar ner tills jag får väcka T och åka ut!
Han har nattjobb så jag lär vänta iallafall ett par timmar till...

Bilder från löshoppningen igår. Klicka för att förstora.

Idag ska vi...

Idag utnyttjade jag det faktum att T brukar springa på MMA-träning i Borlänge till min fördel.
De ska ha lite löshoppning i stallet idag och jag ville SÅ gärna se på, men enda sättet att få upp min trötte sambo tidigt nog för att kunna skjutsa mig, var att påpeka att han faktiskt kan gå på sin träning som börjar klockan elva.
Detta, mina vänner, är vad som kallas för en Win Win situation!

Efter träning och stall åker vi raka vägen till Enviken där min svägerska är hemma på besök från Norrköping. Som jag längtar!
Visserligen har hennes besök tråkiga grunder då deras morfar är dålig.
Men jag har saknat henne och det ska bli kul att träffa henne, trots omständigheterna.

Jag tiggde åt mig en inbjudan hem till min vän Emelie genom en kommentar på hennes blogg häromdagen, och igår ringde hennes sambo och bjöd hem oss på lite grill och umgänge i kväll.
Tanken, och planen, är att vi ska hinna dit också efter Enviken.
Beroende på hur saker och ting utspelar sig där.

Jag som gnällde över bristen på social kontakt igår, är ju överlycklig över den fullspäckade dagen vi har framför oss.
Nu brukar det ju sällan gå som man planerar, men vi har ett schema!
Som innebär möten med människor och absolut ingen kontakt mellan min bakdel och soffan här hemma!

Wo-freakin-ho!

Jag sitter fast!

Alltså. Såhär ser mina dagar ut:
Klockan 7, klockan ringer - jag går upp och har morgonstund med Bella.
Klockan 8, pussar Bella hejdå och hon cyklar till skolan.
KLockan 8 - 16, jag sitter i den här förbannade soffan. Min variation i tillvaron kommer när jag behöver gå på toa, duscha eller har ärenden i köket.
Klockan 16-20, familjetid = handling, matlagning, middag, lite mer soffhäng.
Klockan 20-21.30, kvalitétstid med T.
Klockan 21.30, T åker till jobbet och jag lägger mig i sängen, zappar på Tvn och somnar.

Såhär ser det ut, varje dag.
Någon gång ibland har vi ett ärende på eftermiddagen. Då blommar jag. Jag kommer utanför dörren, får andas, se andra människor.

Jag kan inte påstå att mitt sociala umgänge i Södertälje var superintensivt.
Men jag hade ett.
Att träffa en kompis på stan var något man kunde planera på 5 minuter. Jag hade ett fullt tillfredställande kontaktnät.
Missförstå inte. De vänner jag har här i Falun uppskattas enormt! Och när jag väl träffar dem så är det alltid väldigt trevligt. Men det är inte samma sak.
Jag saknar de jag tog för givet i Södertälje. De där gamla som alltid funnits där.

Mycket av den här paniken över att inte ha ett socialt liv är ju pga av mina distansstudier. Jag pluggar ju hemifrån.
Det är ju helt annorlunda när jag har jobb.
Det är så sjukt (sjukt!) lång tid kvar tills jag börjar jobba.
Jag behöver ett kontaktnät. Socialt umgänge.

Det är sjukt att jag får en kick av att åka till affären och handla, bara för att det innebär att jag kommer utanför dörren.

Needs

Jag har återupptäckt en grej.
En grej som jag inte riktigt kan förstå hur jag klarat mig utan så länge.