På kurs med..

...kurt?

Nä, med Libra Assistans!

Jag är inte pepp. Inte ens lite förväntansfull.
Men jag kanske blir, om ett tag. När det väl är dags.

Fast jag gillar ju inte sånt där. Jag får skolbänks-flashbacks...
Jag var en skolkare i skolan, en sån som satt kvar i kapphallen när resten av klassen gick på lektion. Bara för att liksom.
Så otroligt korkat tycker jag idag såklart.
Ändå kommer exakt samma känsla krypandes nu. Kan jag ta mig ur detta på nåt sätt? Finns det några bra, eller iallafall någorlunda bra, ursäkter att slippa sätta mig i skolbänken?

Nej, det gör det inte. Jag är vuxen nu. Till åldern iallafall...
Jag ska gå på kurs, för att jag är vuxen. Punkt.

Förhoppningsvis blir det inte samma misär som Lars historielektioner i gymnasiet...