Antiklimax

Det är samma sak varje söndag.
T har jobbat natt hela veckan så jag har sovit ensam varje natt, vilket jag hatar.
Nu har det varit helg och jag har fått krypa in i hans varma famn i två nätter i rad, vilket jag älskar.

Så kom söndag.
Söndag = sova ensam = ångest.

Att han jobbar natt är jättebra för honom, för oss också. Han mår bra, rutiner med hus, hem och barn funkar perfekt.
Men jag hatar nätterna.
Hatar Hatar Hatar.