tisdag 30 november 2010

Alltså, är det SÅ roligt?

Jag tyckte också den sk Laserturken var rolig (läs: helt åt helvete störd) när den/han kom ut.

Men det var då. Nu är det liksom passé, eller?
Det tycker iallafall jag.

Men det är tydligen fortfarande så roligt så man lägger upp en intervju med turken på Tankafetast.

Alltså, kom igen?
Stormen har lagt sig. Get over it.










Det ser inte lika jobbigt ut som det var...

Det här har jag roat mig med idag.

Bilderna gör inte riktigt mitt hårda slit rättvisa.
Jag kämpade från att Bella gick till skolan vid klockan åtta, tills att T kom hem från jobbet vid två. Och då kvarstod sambo- ,flickvän- och mammajobbet.
Alltså, det är väl inget "jobb" direkt. Men ni hajjar...

Jag var tvungen att klämma in en bild på den supermysiga blomman jag införskaffade från Plantagen idag också. I love it!




 
Jag har alltså skruvat ihop dessa skapelser själv! Ensam! Solo! Allene!
Woho!





måndag 29 november 2010

IIIIIIII...

...KEA!

Yes ladies and gentlemen. Idag ska jag åka till Ikea!
Världens mest fantastiska varuhus.
Behöver jag säga att jag svävar på moln?

T delar dock inte riktigt min förtjusning.
Och Isabelle gör det absolut inte.
"Meeeeeen! Guuuuvatråååkit! Jag tänker inte följa med! Jag stannar hemma!" var hennes respons. Ganska ordagrant.

But who freaki´n cares?!
Låt honom sucka. Låt henne gnälla.

I´m going to Ikea!!





söndag 28 november 2010

Var är all tid?!

Tiden flyger iväg när man är mitt i en flytt.
Helt plötsligt är det kväll och way past my bed time.
Ja inte riktigt ännu kanske...

Idag kom T hem från Finlandsspelningen, äntligen!!
Jag har saknat honom och även om det är skönt att få ha kvalitétstid med Bella och en liten stund på egen hand, så är det skönast att ha honom hemma.

Första advent idag då. Vad passar bättre då än lite garderobsshopping?
Vi langade över 1500 spänn till Jysk och fick med oss en alldeles utomordentlig garderob hem. Precis lagom för mina kläder!
Jag har dock upptäckt att det inte direkt är en kärleksboost för förhållandet att bygga möbler ihop...
Men nu står den där, lägenheten är ren och adventspyntad, barnet sover och jag sitter framför söndagens obligatoriska "Ensam mamma söker".
Och morgon åker vi till Ikea!!
Life is good!










lördag 27 november 2010

Ordet utmattad...

....har fått en helt ny innebörd.

Idag var jag och B i stallet en massa timmar.
Bella rider en söt liten shettis varannan lördag och idag var det dags igen.
Det blev dock inget hårt ridpass idag för väder och vind var emot stackars Isabelle som frös så tänderna skakade.

Så hon lämnade hästen till sin stalledräng (mig) och gick in och tinade upp sig.
Så småningom kommer hon lära sig att det absolut bästa man kan göra för att bli varm är ridning och stalljobb.
Men allt har sin tid, hon kommer märka det tillslut.

Efter en om möjligt ännu kallare väntan på bussen hem till Falun igen var det dags för middag på O´learys med min underbara bonusfamilj.
T, som är på väg hem från Finland as we speak, saknades. Liksom min söta svägis...
Att man aldrig kan vara fulltaliga när vi går ut och äter sådär?!
Efterrätten serverades hos min andra söta svägis och nu är mättheten ett faktum.

Jag hade kunnat slockna samtidigt som Bella, men jag älskar stunden jag får helt ensam när hon lagt sig. Det behövs bara några minuter, men de gör så mycket!

Nu ska jag krypa ner brevid henne (ja, hon fick sova i min säng utan speciellt mycket tjat. Det är så mysigt!) , lukta i hennes hår och hålla henne i hennes underbara lilla hand när jag somnar.
Värt!




fredag 26 november 2010

Idag har jag...

...bland asmycket annat, gjort detta:

















Med ord är det:
Satt upp skitstora, skittunga spegeln.
Hängt upp första (och nyinköpta) julpyntet.
Köpt en ram till B´s fina skolkort och placerat brevid hennes bonuskusiner.
Hängt upp morfars lampa.
Adventsljusstakefixat
och startat fredagsmyset med Bella!


Morfars lampa fick vara med på bild för den är speciell.
Nu tänker jag bli lite sentimental och sorglig.
Den hängde i taket i hans rum på äldreboendet där han gick bort och del av mig tror att det kan ha varit bland det absolut sista han såg innan han somnade in.
Den ska alltid, alltid sitta uppe för när jag ser den tänker jag på morfar.

Världens finaste morfar.






EFTERLYSES




















Var hittar jag ett liknande skåp till ett vettigt pris?!










Update: Det behöver vara öppet i mitten! som på bilden.
Tack ändå Ekis! ;)

Golvhitler

Jeeeez.
Nej, vi ska inte byta golv i hela vardagsrummet.
Men vi lär få byta golv på det stället där det är en stor "fläck" och där golvet är uppluckrat och trasigt som vi missade under visningen.

Keej?




torsdag 25 november 2010

Marie v/s Tom the horse 1-0

Idag skulle jag ut på första ritten utan hästsällis till Tom.
Jag hade hört att han kan vara ganska spökrädd när han är solokvist. Detta är alltså en häst på typ 900 kg som gömmer sig bakom stona när vi är ute och rider.

Vi kom ungefär 20 meter på vår runda när han tyckte att lastbilar var asläskigt (han är helt trafiksäker) och han skulle minsann INTE gå mer åt det hållet.
900 kg v/s 60 kg. You do the math.

Det är lite svårt när det är en ny häst och hästen har en matte som man inte riktigt vet hur hon hanterar såndana situationer, så efter några halvtama försök gav jag upp, gick hem och tog några rundor i paddocken istället.
Han skulle minsann Inte får slappa av helt som "tack" för trotsen.

Nu har jag pratat med Tom´s snälla matte och hon säger i princip "kör ba´kör!"
Så nästa ridtur får piskan följa med!
(Och hårt hållna tummar att både jag och häst återvänder till stallet välbehållna. Och helst samtidigt...)


I övrigt kan jag meddela att vi kommit iordning så bra vi kan i vårt nya hem. Vi har liksom stopp nu fram tills att vi kommer iväg till ajkiiaa och fixar mer förvaring, därefter ska v-rummet tapetseras om bara sedan får vi andas till efter jul och nyår då det är dags för golv i v-rum och tapetsering i vårat sovrum. (Detta kan ha varit världens längsta mening...)




onsdag 24 november 2010

So far so good

NU har jag fått tummen ur röven och fotat runt lite i flyttkaoset.
Vi körde sista lasset hit idag och Oh My God vad skit vi äger! Trots utrensningen....

Nästa vecka är prio 1 en tripp till Ikea.
På inköpslistan står bokhylla, garderob och nåt skåpgrejs till köket.
Jag älskar Ikea.
Jag vill bo på Ikea....


Anyways, här är bilderna =)






tisdag 23 november 2010

Jag lever

Knappt!

Jag kan nog, utan överdrift säga att den  här dagen varit den absolut mest hektiska dagen i mitt liv.

Men nu är vi på plats i nya lägenheten tillsammans med ca 85% av våre ägodelar.
Tack vare Steine och Jeanette som bistod med lastbil och muskler och tack vare Keno som bar kartonger och möbler upp för våra trappor som om han aldrig gjort annat. Sjukt!

Resten av våra liv, inklusive katterna, hämtar vi i morgon.
Sen är det dagar, veckor, månader av härlig heminredning att vänta!

Innan nyår ska det blivit omtapetserat i v-rummet också, så det blir nyfräsht här till nyårspartajet!


Jag vet att jag varit skitdålig på bilder ett tag nu, men det har inte riktigt varit läge nu de här dagarna.
Jag ska bli flitigare. Ni måste ju få se nya nyan liksom!




måndag 22 november 2010

This is for you

De här dagarnas ångestbråkuppgivenhetmaktlöshet har varit totalt utmattande.
För första gången trodde jag allvarligt att det var på väg ur kontroll.

Men i allt elände har det funnit stunder då jag känt mig alldeles varm inombords.
Och det är ER förtjänst.
Er omtanke är så fin.

Ni vet vilka ni är.


Och till er kan jag även meddela att kvällen tagit en dramatisk vändning.
Jag tror det är tack vare alla era tummar.





Dagen D

Jag har precis gjort något som jag antingen får ångra, resten av mitt liv eller bara en period tills jag inser att det var det enda rätta, eller så är det något som jag skulle gjort för länge sen. Något som kan förbättra en helt absurd situation.

Jag är en jävla dörrmatta. En dörrmatta som matas med ord men inga handlingar.
En dörrmatta som är så jävla utbränd så det är snart bara trasor kvar.
Ord funkar inte. Inte längre. Inte när man gång på gång för bevisat för sig att det är just det, ord. Tomma, jävla, usla skitord.

Om 5 år är Bella tonåring. Jag har flera år kvar. Jag ska inte behöva känns på hur det är att vara mamma till en tonåring ännu.


Det är så jävla nog nu.



Jag vill. Men jag kan inte

Jag vill lägga upp bilder från helgen och berätta hur kul det var.
Jag vill babbla om flytten och hur spännande det är, hur jag vill inreda och vad jag vill köpa.
Men det går inte.

Svackan är ett faktum.

Vare sig den är min eller våran, så är den konstaterad.
Dialogen är spänd och skör. Irritationen ligger i luften. Åsikterna går isär hela tiden.
Hejdå kärlek.
Hej ångest.


Är det ett straff för att jag vädrat min oro och mina tankegångar?
Jag kan inte backa. Jag vill inte för min oro är befogad.
Det bollen är på din sida nu.
Make an effort.

Antingen lever vi såhär tills "oss" dör.
Eller så gör vi det inte.




Städterapi

Att vara i stallet är den bästa terapin man kan få.
Jag iallafall.
Man blir lugn ända in i själen och får nyttig tid ifrån problemen som gnager i hjärnan.

I går fick jag behövlig stallterapi. Men det blev mer som en paus från verkligheten då situationen var helt oförändrad när jag kom hem.
Den hade kunnat lösas i morse, men något säger mig att det bara skrapats på ytan.
Problemet kvarstår.

Så idag passar det utmärkt med den andra typen av terapi.
Den är definitivt inte lika rolig som stallterapi, men den funkar likväl.
Idag ska jag gå bort till vår nya lägenhet, som vi fick nycklarna till igår, och städa ur den. Från topp till tå. Den ska stå skinande ren när vi flyttar in i veckan!

Så vi får se hur den terapin funkar på min stackars oroliga hjärna...



söndag 21 november 2010

I´m falling to pieces

Så.
Kvällen igår var toppen. Helt fantastiskt rolig.
Tills den blev katastrofal.

Som vanligt, inga detaljer. Bara känslor.
Ni får leva i ovisshet.

Ärligt talat vet jag inte om det här kommer lösa sig.
Jag har gått igenom allt i mitt huvud flera gånger.
Tänkt vad jag skulle sagt annorlunda, känt annorlunda?

Jag hade kunnat uttryckt mig annorlunda.
Jag hade kunnat göra som jag blev tillsagd - hålla mina känslor för mig själv.
Inte berätta vad jag känner.
Men då ljuger jag ju?


Vem är det som förändrats egentligen?
Vem är det som är självisk?

Jag har varit exakt här förut....
Jag vet vart den vägen du tar nu slutar.
Eller aldrig någonsin slutar...


Möt mig halvvägs, eller förstå iallafall.
Be mig inte hålla det som skrämmer mig för mig själv.


Och snälla.
Behandla mig aldrig sådär igen.




Marie v/s CSN 1-0

I morse fick jag beskedet att jag är berättigad csn.
Fucking fantastic!

Nu är det liksom klart.
Jag är student. (Om två månader)
Det känns så jävla bra och jag VET att jag fixar det här.





Dagens i-landsproblem

När man har ansiktsmask och inte kan stötta huvudet med handen...





torsdag 18 november 2010

Fri-freakin-day

Jag vet att är torsdag i några timmar till, men veckans absolut bästa dag är bara en natts (förhoppningsvis mardrömsfri) sömn bort!

Alltså jag behöver sova.
Jag är så fantastiskt trött, varje dag, det är otroligt...tröttsamt.

I morgon har vi ännu en förhoppningsvis produktiv dag framför oss.
Vi har lite sista minuten-saker att styra upp inför maskeradfödelsedagsfesten på lördag och Bella ska till sin far så T ska köra henne till Sala medans jag stannar hemma och tvättar.

Förhoppningsvis får vi nycklarna till världens finaste lägenhet på söndag, eller strax efter. Så nästa vecka kommer gå i flyttkaosets tecken. I can´t wait!

Frivilliga flyttarbetare; vänligen anmäl er i receptionen. (På T´s mobil)




Jag älskar hästar

Det får låta hur fjortis det vill.
Jag kan inte hjälpa det.

Efter min tids frånvaro från stall och häst så är det nästan som att ha blivit förälskad för första gången. När det pirrar i magen när man ska åka ut, man kan stå och titta på häst i evigheter, man kramas och pussas varhelst man kommer åt på den underbara vännen.

Det är ett slitsamt intresse.
Jag känner hur kroppen protesterar. Min rygg som har sett bättre dagar, min huvudvärk som kommer efter varje kraftansträngning. Muskler i armar och ben.
Men who cares?!


Min stora, svarta, nyfunna vän är värd det.




onsdag 17 november 2010

Vikten av att bli sedd

Jag har ett ganska stort bekräftelsebehov.

Iallafall oftast, ibland ligger det lite på is och ibland är det överväldigande enormt.

Men min hunger efter bekräftelse är lätt stillad. Det krävs inte mycket alls egentligen.
Lite gör en enorm skillnad.


När mitt behov är som störst och jag samtidigt känner att allt annat verkar gå före kan det lätt gå rakt åt helvete.

Och det är så onödigt.
När det är så lätt att göra så mycket.


Nu är det en av de där överväldigande gångerna.
Det är lågt prioriterat.
Det går rakt åt helvete.






Gammal kärlek rostar aldrig

Tiden går.
Det gamla får ge plats åt det nya.



Men det spelar ingen roll om det går dagar, månader eller år.

Gammal kärlek rostar aldrig

 

Solskärmkepsgrej efterlyses!

Jag behöver en sån här...











...tills på lördag.

Har någon eller vet var man kan köpa. Please do tell!





Mardrömångestmardröm

Jag har alltid haft "lätt" att drömma.
Konstiga drömmar, speciellt mardrömmar.

På senaste tiden har jag drömt mycket mer mardrömmar än vanligt.
Om död och olyckor. Där de jag älskar allra mest har varit inblandade.
Inatt var inget undantag då jag åter igen drömde om det allra värsta som kan drabba en förälder, att förlora sitt barn.
Dessutom förlorade jag min mamma samtidigt.

Man vaknar ju med samma ångest, om än bara för en sekund, som om detta var total verklighet.
Och även fast man kommer på direkt att det bara var en dröm, så har man ju fortfarande känt ångesten.
Det är ju ofta så att även fast drömmen är helt åt helvete störd, så är ofta känslorna "normala".

Jag har väldigt lätt att få ångest - av diverse olika anledningar. Dessa skitnätter gör verkligen inte saken bättre.
Så fort Bella går utanför dörren sätter den igång, sen är den där mer eller mindre hela dagen tills hon kommer hem igen.

Jag är besatt och beroende av min dotter.
Hon är inte bara viktigast i mitt liv.
Hon är betydande för min egen överlevnad.
Hör stört är inte det?
Helt normalt, men så stört!




tisdag 16 november 2010

Check, Check och Check!

Yes.
Idag har varit en produktiv dag.
Jag älskar produktiva dagar!

Huvudvärken som alltid infinner sig när stressen försvinner är so worth it!

Idag har jag anmält mig till studier med start i januari.
4 ämnen, 400 poäng thank you very much!
Min studievägledare (ja, hon är min nu. Har man träffat samma person tre gånger får man denne som sin egen) är så jävla toppen!
Nu är det bara CSN kvar....
Vilket inte borde vara några problem. Men så får man egentligen inte säga, för då blir det problem. Alltid.

Vi har också varit en runda till tippen, vår sista trodde vi tills vi kom ut på balkongen och hittade mer skit...
Vi har köpt flyttkartonger.
Och nu är T på väg till Enviken med svägis balkongmöbler som bott hos oss i ett halvår ungefär. De ska nu få återgå till att bo i svärisarnas förråd.

Mellan allt detta har vi hunnit med en gourmémiddag på Mcdonalds.
Det såg ut ungefär såhär






Jag ångrar mig

Jag är inte så arg på vintern ändå.

När jag var på väg till andra rundan till tvättstugan så hade solen kommit fram (upp), det är ett par minusgrader ute och snön ligger i ett fint lagom tjockt täcke på marken och träden.
Vackert!

Det är liksom helt okej då.
Ingen storm, inga 25 minusgrader så blodet fryser, inga tremeters snödrivor man måste bestiga för att ta sig fram.
Bara ett fint, lagomt vinderlandskap.






måndag 15 november 2010

Memory lane och framtidsutsikter

Ibland längtar jag tillbaka.
Ibland längtar jag fram.

Varför har jag så svårt att stå stilla?
Att bara njuta av nuet.

Det är nostalgiskt och vemodigt att tänka tillbaka, minnas och ibland längta.
Men det som har varit är borta och kommer aldrig tillbaka.
Att tänka fram, vänta och längta är hälsosamt.

Jag är en för stressad människa för att bara stanna av.
Jag behöver action. Jag behöver att det händer nya saker. Ofta. Jämt.

Nu flyttar vi snart.
Det är bra för mig.
Hälsosamt.




I'm still alive but I'm barely breathing

Alltså.


Just praying to a God that I don't believe in







Alltså, shit.
Texten!




söndag 14 november 2010

Arbetslöshetstress

Jag vaknade i morse och kände mig sjukt stressad, utan en aning om varför.
Det är söndag, Bella sov hos Maja inget att göra förän timmar senare när T skulle vakna.
Och det enda som skulle göras då var att dammsuga medans han tog Bella till simhallen.

Men nu har jag kommit på vad det är.
Nästa vecka är proppfull.
Inte proppfull alltså utan verkligen proppfull.

Måndag måste jag ner till skatteverket för att hämta personbevis, sedan vidare till studievägledningen för att anmäla mig till studier i januari. Efter det ska jag till optikern för att göra en synkoll. Mina glasögon fyller inte sin funktion längre (och jag vägrar tro att det är ögonen som blir sämre, det är givetvis glasen som är dåliga)

På tisdag har jag ett möte med farbror doktorn, vilket tar ett bra tag. Efter/innan det har jag en massa samtal och papper att orda inför studier, csn och avslutande av a-kassa.

Onsdag har jag någon form av kurs jag måste gå som arbetssökande - hela jävla dagen.
Om jag inte kan slingra mig ur den, jag ska ju trots allt studera.

Sedan har jag ju min underbara medryttarhäst som måste (eller, jag måste inte - men jag vill, jag ska och jag tänker) få lite sällis i veckan.

Tilläggas bör att allt jag ska orda ska ordnas innan 13.30 när Bella slutar skolan.
Sedan går tiden till matlagning, läxläsning och familjetid.

På fredag ska Bella till Södertälje och på lördag ska vi på födelsedagsmaskeradfest.

Alltså, jag är arbetslös. Detta schema kan utlösa en massiv hjärtattack hos mig.




lördag 13 november 2010

High on life

Vilken sjuk dag!
Allt har gått så himla bra.
Bella älskade stallet och stallet älskade Bella!

Min fina söta lilla prinsessa charmade alla och hon fick lära sig mer om hästar idag, både praktisk och teoretiskt, än man får på ett ridläger. Typ.

Jag är galen i det där stället.
Hur kunde jag haft sån tur?


Efter en underbar dag ska nu Bella iväg till sin kompis/kusin Maja för en övernattning.
Jag och min fina pojkvän ska mysa som aldrig förr!


Här är lite bilder från dagen...











VBD!

Världens Bästa Dotter

Min söta lilla prinsessa lät sin gamla mamma sova till halv - freakin - elva idag.
Så himla otroligt underbar morgon.

När jag kom upp hade hon bäddat sänge och dragit upp persiennerna, ätit frukost och diskat!
Hon har dessutom suttit och pysslat med en liten something something till Fars dag på söndag.

Är hon inte grym?


och söt som få!





fredag 12 november 2010

Girls night

Idag har Bella och jag tjejkväll.
Tommy jobbar hela kvällen så det passar alldels utmärkt!

Vi började kvällen med att baka muffins.
Receptet hittade vi på mjölkpaketet!

Riktigt sjukt stört goda blev dem.