Arbetslöshetstress

Jag vaknade i morse och kände mig sjukt stressad, utan en aning om varför.
Det är söndag, Bella sov hos Maja inget att göra förän timmar senare när T skulle vakna.
Och det enda som skulle göras då var att dammsuga medans han tog Bella till simhallen.

Men nu har jag kommit på vad det är.
Nästa vecka är proppfull.
Inte proppfull alltså utan verkligen proppfull.

Måndag måste jag ner till skatteverket för att hämta personbevis, sedan vidare till studievägledningen för att anmäla mig till studier i januari. Efter det ska jag till optikern för att göra en synkoll. Mina glasögon fyller inte sin funktion längre (och jag vägrar tro att det är ögonen som blir sämre, det är givetvis glasen som är dåliga)

På tisdag har jag ett möte med farbror doktorn, vilket tar ett bra tag. Efter/innan det har jag en massa samtal och papper att orda inför studier, csn och avslutande av a-kassa.

Onsdag har jag någon form av kurs jag måste gå som arbetssökande - hela jävla dagen.
Om jag inte kan slingra mig ur den, jag ska ju trots allt studera.

Sedan har jag ju min underbara medryttarhäst som måste (eller, jag måste inte - men jag vill, jag ska och jag tänker) få lite sällis i veckan.

Tilläggas bör att allt jag ska orda ska ordnas innan 13.30 när Bella slutar skolan.
Sedan går tiden till matlagning, läxläsning och familjetid.

På fredag ska Bella till Södertälje och på lördag ska vi på födelsedagsmaskeradfest.

Alltså, jag är arbetslös. Detta schema kan utlösa en massiv hjärtattack hos mig.