Första dagen på resten av mitt liv

Det ska väl vara något positivt?
Så varför skrämmer den meningen livet ur mig?

Varför känns resten av mitt liv som en väldigt lång tid?

Jag vet egentligen svaret på den frågan redan.
Jag har försökt ändra på min inställning till "resten av mitt liv", jag har försökt vidtagit de åtgärder jag anser nödvändiga för att det positiva i rubriken på detta inlägg ska lysa igenom.

Men när det man försöker flera gånger,  när man försöker tills man inte har mer att ge och sedan försöker ännu lite till och det ändå inte ger resultat, vad gör man då?

"Du bestämmer själv hur ditt liv ska se ut"
Gör jag?
Jag lever ju mitt liv skräddarsytt efter någon annans...
Jag är livrädd för att om jag slutar med det så är mitt andra alternativ ännu mer skrämmande.

Home is where your heart is

Och om bara en liten stund kommer mitt hjärta hem.
Bella har varit hos sin pappa ända sedan julafton och jag har saknat henne gränslöst.

Jag gillar att vara barnledig. Korta stunder.
Helgerna hon spenderar hos sin pappa är precis lagom barnledig dos.
Man hinner hämta andan, slappna av och sakna precis lagom innan hon kommer hem igen.
Men 2 veckor, det är lite väl länge.
Man känner hur det liksom är något som fattas hemma.

Ikväll ska vi äta tacos (B´s favvo) och sedan se på Toy story 3.
T ska på träning, för ovanligehetens skull, så det blir tjejmys.
Passar mig alldeles utmärkt ikväll.

Hästlektyr

Efter en underbar snövriveltur med Tompa på vagn, en middag på Greken och en låååå(ååå)ng varm dusch är jag precis så utmattad som vemsomhelst hade varit.

Tommy har åkt till Borlänge för 1: Bjj-träning och 2: jobb och lämnat mig ensam hemma med mitt eget trevliga sällskap.

Kvällen ska spenderas framför tvn i soffan, nerbäddad bland filtar, kuddar och katthår.

Men först ska jag tillbringa en stund med näsan i den här:

♥

Jag fick nyss en liten reality check.
Det slog mig att jag saknar.

Snart är det dags för en hemfärd med inriktning: VÄNNER

Svull

Det bästa med att baka när man är ensam är att man får slicka skålen helt själv.
Det gillar jag.

Hönor har det så jävla bra

Jag är så sjukt (s.j.u.k.t) sugen på pannkakor.
Jag vill helst av allt ha mammas pannkakor, som hon gör i sin tunga osmidiga stekpanna (som är minst trehundra år gammal...) och som är det absolut godaste som finns.
Dagens efter gör hon sk "sjukpannkakor" av dem. Då skär hon dem i små bitar och steker upp dem i mjölk.
Det får man egentligen bara när man är sjuk....
Men jag har justerat den regeln lite och anser att man kan få det när man vill.

Iallafall...
Jag har en snarlik stekpanna hemma och mammas pannkaksrecept i min ägo.
Jag har mjöl, jag har mjök och jag har salt.
Men jag har inga jävla ägg.


Skjut mig.

Hallelujah

Jag kan stolt meddela att mina sulor fungerar.
X antal timmar i stallet + en timmes relativt lugn ridtur och inte ens lite tåfrossa!

Jag ska gifta mig med de där sulorna. Jag älskar dem. Över allt annat!

Toe warmers

Idag ska jag äntligen ut till stallet igen efter ett par veckors frånvaro.
Jag längtar!

Jag längtar extra mycket eftersom jag har införskaffat något som ska hålla min stackars lättfrusna tår.

Jag har tillochmed testkört ett paket och oh my god de funkar verkligen!
Den lilla mjuka värmedynan blir varm som satan och håller inte dessa mina fötter varma så gör inget det.

Impulsköp

Ibland är det bara dumt med impulsköp.
Men inte idag, för idag köpte jag världens underbaraste tofflor.

Jag köpte inte bara något oplanerat och egentligen onödigt, jag köpte även julklappar till min bonusfamilj, lite smått och gott till min söta prinsessa (som äntligen kommer hem på fredag!!) och så hann jag med en trevlig lunch med min goa hästägare Jenny.

Bra dag.

Zzzzz

Av mina 4 söta vänner som spenderat nyår med oss så återstod igår bara hälften. Maria och Mårten styrde kosan hem mot Västerås medans Jimmy och Sofia stannae kvar en natt till.
Kvällen igår spenderades framför 3 medelmåttliga filmer och en massa gottis. Värt!

Nu är klockan halv ett, jag vaknade för ett antal timmar sen men gick upp nästan alldeles nyss. Klockan är ju ända massor och jag antog att jag skulle få sällskap rätt snart.
But noo...

Morgonen verkar spenderas i sjusovarnas tecken.
Men det gjorde ju inget, jag fick ju tid till ett litet blogginlägg iallafall!


Bilder från nyår kommer upp inom sin tid.