tisdag 8 september 2009

COM Surrogate = skit.

~~~~~

Den här jäkla skit-rutan ploppar upp Varje gång jag öppnar mappen med kort från minneskortet på min kamera.

Varje gång!

Ibland tror jag mig ha fixat det, när jag pillat och plottrat bland tjafs jag inte förstår mig på, men det kommer alltid tillbaka!
Jag är förföljd.

Vad är det och hur får jag stopp på det?

Mitt i natten

~~~~~

Klockan är halv elva.

Och jag är vaken!

Kors i taket liksom...

Jag börjar inte förän 16.30 i morgon, vilket innebär en lå-åång sovmorgon.
En lång efterlängtad sovmorgon.
En lång välbehövd sovmorgon.

Jag har även en kortdag i morgon, 5 timmar ska jag jobba.
(Och med jobba menar jag käka pizza och mysa i soffan hela kvällen)
Känns helt okej!

måndag 7 september 2009

Jag är tvungen..

~~~~~

Alltså, sånt här stör mig.

Det är en stackare som skulle operera bort ett födelsemärke, då papperslakanet fattade eld och han fick andra gradens brännskador.

(Andra gradens? Är inte det typ som en svår solbränna??)

Självklart måste det varit väldigt traumatiskt för den drabbande (i ungefär 2 minuter?) och mitt problem med artikeln är egentligen inte incidenten.

Det är rubriken.

Man blir ju förd bakom ljuset!

Jag menar, direkt ser man ju framför sig en människa i lågor under en hjärttransplantation eller nåt liknande.

Men neejdå.

Det är ett litet ingrepp på tio minuter (jag har gjort det själv X antal ggr) som slutade i att han blev lite svedd.

Lurerier...

~~

Jag har inte bloggat (=ventilerat) ordentligt på flera dagar, sånt här blir en Big Deal.

God Natt

Blogga - prio sist

~~~~~

Jag är trött.
Så trött så trött så trött.

Det känns som om det var igår jag var på hoolabaloo i Strängnäs.
Bakfylla dag två är nästan värre än bakfylla dag ett.

Därav stämplar jag ut och faller i djup koma redan när T åker till jobbet halv tio, därför blir även mitt bloggande lite lidande.

Jag som skulle lägga upp bilder från helgen och allt...

Dessutom har jag ungefär en miljon saker jag vill (behöver) blogga ur mig.
Men jag orkar inte.

På onsdag och på torsdag jobbar jag eftermiddag, då kommer jag blogga så fingrarna blöder.


Bakfylla - dag 2

~~~~~

Kräftskivans bravader tog ut sin rätt både igår och idag.
T som badade i 14-gradigt vatten har åkt på en dunderförkylning.

Men så otroligt värt!


Det var fantastiskt roligt, tack till alla som var där.

TACK till Maria och Mårten som anordnade allt och valde det ultimata stället att ha det på.
Detta gör vi om nästa år.

Nu sitter jag och Bella och äter frukost och ska strax till skola/jobb - så det blir inget mer detaljerat, eller någon bildvisning, om skivan förän i eftermiddag.


lördag 5 september 2009

NU - Kräftskiva!

~~~~~

Vi hörs i morrn!





Grattis Mamma!

~~~~~



Grattis underbara fina mamma på födelsedagen.


Jag älskar dig!







fredag 4 september 2009

Shopping och pajbak!

~~~~~

Så har, i stora drag, min dag sett ut.

Mamma hade spenderarbyxorna på sig och shoppade loss till båda mig och Bella.
Bella fick ett par skor, byxor och tröjor.
Jag fick två tjocka svarta tröjor så jag inte fryser ihjäl i den stundande vimderkylan.

Dessutom hjälpte hon mig med ingredienserna till morgondagens paj (till kräftskivan) och med kräftor!
Hon är bra den där mamman...

Så, nu är alla tre pajerna klara, en till ikväll och två till i morgon.
Storebror med barn (inte på det sättet) är här, T är här och vi ska strax hugga in på pajen.

Jag är väldigt tillfreds med tillvaron just nu.

Därför tänker jag inte sitta framför datorn hela kvällen, utan det blev bara en snabb liten update nu.


Mot Södertälje centrum!

~~~~~

Det hade kunnat vara tanten i pendeltågshögtalarna som ropade.

Men det var det ikke!
Det var Jag!

Nu åker vi in till tälje och går på stan hela da´n (ja, jag är jättetrött..)

Bella ska lämnas till sin far klockan tre och ikväll kommer storebror med familj hit till Trosa och hälsar på.

Jag vill träffa alla medans jag är här.
AllaAllaAlla(h ?)


Vi hörs senare!

Tschüss!

När blodsbanden brister

~~~~~~

Jag borde sova, men jag har precis läst ut en bok, När blodsbanden brister.

Jag tror det räcker att jag säger att jag sträckläste den.
Det gjorde min mamma också.

Det är ännu en av de oändliga verklighetsbaserade böckerna som får en att koka av ilska.


Ilska över hur vissa "människor" kan vara så otroligt grymma.
Ilska över hur världelöst Sveriges rättsystem faktiskt fungerar.



Frustrationen över vissa människors brist på medkänsla och sympati, blandas med beundran över andras ihärdighet i kampen för rättvisa.

Läs den Läs den Läs den.