Det senaste tillskottet i familjen
lördag 20 mars 2010
fredag 19 mars 2010
Idag vaknade jag två timmar innan min klocka skulle ringt.
Jag gav upp mina återinsomningsförsök efter en timme och gick upp.
Det känns ganska ok.
En massa egentid innan jag ska väcka Isabelle, jag hinner både äta och göra mig klar!
Dagen ser ut ungefär såhär (med reservation för eventuella ändringar)
Jobba 8-12.30
Hem och förhoppningsvis hinna städa en skvätt
Träffa T´s syster för lite intensiv kvalitétstid
Möte med chefen - nu ska allt ut. ALLT.
Fika med E+E (still on tjejer?)
Förhoppningsvis hinna en runda på byn och köpa några behövliga basplagg (hörde ni vad modeblogg det lät? basplagg liksom)
Hem, laga mat och umgås med min fantastiska familj!
Let the games begin!
Jag gav upp mina återinsomningsförsök efter en timme och gick upp.
Det känns ganska ok.
En massa egentid innan jag ska väcka Isabelle, jag hinner både äta och göra mig klar!
Dagen ser ut ungefär såhär (med reservation för eventuella ändringar)
Jobba 8-12.30
Hem och förhoppningsvis hinna städa en skvätt
Träffa T´s syster för lite intensiv kvalitétstid
Möte med chefen - nu ska allt ut. ALLT.
Fika med E+E (still on tjejer?)
Förhoppningsvis hinna en runda på byn och köpa några behövliga basplagg (hörde ni vad modeblogg det lät? basplagg liksom)
Hem, laga mat och umgås med min fantastiska familj!
Let the games begin!
torsdag 18 mars 2010
Med en enkel tulipan
(Fyndigt va?)
Änywho.
Jag har aldrig riktigt gillat tuplaner. Alls.
Jag har inte tyckt att de är speciellt fina (i någon färg), de vissnar fort och när de vissnar ser de mer ynkliga och patetiska ut än någon annan blomma. Jag blir så deprimerad.
Men i förrgår när min Maria kom på besök hade hon med sig en bukett med söta ljusrosa tulpaner.
Eftersom jag är uppfostrad väl vet jag att när man får blommor så letar man genast fram en passande vas och sätter dem i vatten.
So i did.
Sen hände det. Magin. Kärlek vid första ögonkastet.
De gjorde att mitt kök såg ut som något som Bree Van de kamp skulle godkänna!
(om man undantar plaststolarna från Ikea...)
Änywho.
Jag har aldrig riktigt gillat tuplaner. Alls.
Jag har inte tyckt att de är speciellt fina (i någon färg), de vissnar fort och när de vissnar ser de mer ynkliga och patetiska ut än någon annan blomma. Jag blir så deprimerad.
Men i förrgår när min Maria kom på besök hade hon med sig en bukett med söta ljusrosa tulpaner.
Eftersom jag är uppfostrad väl vet jag att när man får blommor så letar man genast fram en passande vas och sätter dem i vatten.
So i did.
Sen hände det. Magin. Kärlek vid första ögonkastet.
De gjorde att mitt kök såg ut som något som Bree Van de kamp skulle godkänna!
(om man undantar plaststolarna från Ikea...)
Obsevera den fina Orkidén i fönstret. Den fick jag av T på vår 2-årsdag.
Det var i februari och den lever än!
Still Bo
Fast på ett annat sätt.
Gårdagens Bo är bättre-bra.
Dagens Bo är åt helvete.
Faan vad jag gnäller!
Är jag jobbig?
Put on your happy face bitch!
Gårdagens Bo är bättre-bra.
Dagens Bo är åt helvete.
Faan vad jag gnäller!
Är jag jobbig?
Put on your happy face bitch!
onsdag 17 mars 2010
Bo
I dag är ingen bra dag.
Jag känner mig tom och hopplös och den här gången vet jag precis varför.
Det känns som allt har varit en bluff.
Jag känner mig tom och hopplös och den här gången vet jag precis varför.
Det känns som allt har varit en bluff.
tisdag 16 mars 2010
Finbesök
Idag får vi finbesök från Västerås minsann!Min vackra vän Maria jobbar i Ludvika tillfälligt och passar på att checka in på hotel Melén/Pers över natten.
Väldigt bra idé tyckte jag!
Efter noggrant övervägande (dvs lämnat beslutet till T) kom jag fram till att göra Flygande Jacob till middag. Snabbt, enkelt att göra till flera och Svingott!
Tyvärr åker hon igen i morgon bitti, så vi måste pressa in flera månaders skvaller på några timmar (Till Tommys stora glädje).
Det blir tight - men vi fixar det.
Jag är sugen på en kladdkaka till efterrätt också, men i såfall får jag lämna över rodret till Maria. The queen of kladdkaka.
Så den här specialkvällen innebär att bloggen får semester.
Vi hörs i morn!
måndag 15 mars 2010
Givande storbråk
Jag och Isabelle hade nyss ett av de där bråken.
Ett sånt bråk där man hellre sliter ur tarmarna ur magen för att det skulle vara mer bekvämt.
Ofta är de bråken så otroligt onödiga och meningslösa - men idag kändes det verkligen som om det gav något.
Det kändes som om jag nådde fram till henne och hon nådde fram till mig.
Jag måste ofta påminnna mig om att det är lika svårt för ett barn att förstå en vuxen, som det är för en vuxen att förstå ett barn.
Men Isabelle har ibland svårt att acceptera att hon Är barnet och Vi är vuxna.
Hon förstår inte varför hon måste göra vissa saker, eller bete sig på vissa sätt bara för att vi säger att man ska det.
Hon vill också bestämma.
Och de som känner Isabelle vet att när hon Vill något så är det väldigt svårt att få henne att ändra sig. (De är förmodligen samma personer som känner mig också och vet varifrån hon fått den charmerande egenskapen...)
Att vara förälder är både det mest tacksamma och mest otacksamma "jobb" som finns.
Kärleken är gränslös, men tålamodet sätt på prov varje dag.
Men trots alla gnisslande tänder och gråa hår så älskar jag varenda sekund (mer eller mindre).
Isabelle är en fantastisk människa och hon kommer växa upp och sätta ett leende på läpparna på varenda människa som kommer i hennes väg.
Ett sånt bråk där man hellre sliter ur tarmarna ur magen för att det skulle vara mer bekvämt.
Ofta är de bråken så otroligt onödiga och meningslösa - men idag kändes det verkligen som om det gav något.
Det kändes som om jag nådde fram till henne och hon nådde fram till mig.
Jag måste ofta påminnna mig om att det är lika svårt för ett barn att förstå en vuxen, som det är för en vuxen att förstå ett barn.
Men Isabelle har ibland svårt att acceptera att hon Är barnet och Vi är vuxna.
Hon förstår inte varför hon måste göra vissa saker, eller bete sig på vissa sätt bara för att vi säger att man ska det.
Hon vill också bestämma.
Och de som känner Isabelle vet att när hon Vill något så är det väldigt svårt att få henne att ändra sig. (De är förmodligen samma personer som känner mig också och vet varifrån hon fått den charmerande egenskapen...)
Att vara förälder är både det mest tacksamma och mest otacksamma "jobb" som finns.
Kärleken är gränslös, men tålamodet sätt på prov varje dag.
Men trots alla gnisslande tänder och gråa hår så älskar jag varenda sekund (mer eller mindre).
Isabelle är en fantastisk människa och hon kommer växa upp och sätta ett leende på läpparna på varenda människa som kommer i hennes väg.
Dagens andra konstaterande
Dagens andra konstaterande är att idag kommer min underbara pojkvän hem!
Idag blev jag också påmind om vilken förbannad tur jag haft som träffat en av de få riktigt Bra killarna.
Utöver min Tommy så finns det inte så många såna i världen, men av de som finns kvar så är en paxad till en fantastisk människa.
Inom sin tid hittar hon honom och då blir allt så bra så bra!
Idag blev jag också påmind om vilken förbannad tur jag haft som träffat en av de få riktigt Bra killarna.
Utöver min Tommy så finns det inte så många såna i världen, men av de som finns kvar så är en paxad till en fantastisk människa.
Inom sin tid hittar hon honom och då blir allt så bra så bra!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)