Allt är inte guld som glimmar

~~~~~

De lugna avkopplingsstunderna jag älskar så mycket lyser med sin frånvaro alltför ofta numera.

Mina stunder, då jag får vara ensam med min dator och min tv.
Och kanske en kopp varm oboy.

Bara vara jag.

Jag är stressad nästan större delan av mina vakna tid (ibland även under den sovande).
Det är alltid något som snurrar i skallen.

Är det inte det ena så är de det andra. Gärna allt på samma gång.

Katthår, kläder, leksaker, disk, tvätt, damm, räkningar, skolpapper, jobb, jobbpapper, planering, barn, barns viljor, a-n-s-v-a-r.

Man ska äta, man ska sova, man ska vara bra flickvän, man ska vara snäll mamma, man ska vara pålitlig anställd.

Jag har svårt att slappna av och låta saker vara.

Jag vill ha det rent och snyggt, för annars mår jag dåligt.

Jag vill vara välplanerad, annars blir jag stressad.

Jag vill ha rutiner, annars blir jag obalanserad och orolig.

Missförstå mig inte. Jag älskar mitt nya liv.

Jag skulle inte byta det för allt smör i Småland.

Ibland blir det bara väldigt, väldigt, mycket på en och samma gång.

Typ så.