Med denna vackra bild på mina löjligt vackra barn, önskar jag er alla ett jättegott nytt år.
(Mitt nyårslöfte blir att försöka blogga lite mer ;-) )
Puss!
Med denna vackra bild på mina löjligt vackra barn, önskar jag er alla ett jättegott nytt år.
(Mitt nyårslöfte blir att försöka blogga lite mer ;-) )
Puss!
Jag tar tillfället (när Nova-Li är däckad i bärselen) att visa upp nya frippan.
Man kan nästan våga påstå att det är det är kort. Jättejättekort!
..sådär igen.
Sådär hopplöst.
Ångestladdat.
Sådär så man vill spola tillbaka tiden.
Eller spola fram den.
Det känns som jag går i cirklar. Det spelar ingen roll hur länge jag går, eller hur många nya vägar jag går, på nåt sätt hamnar jag alltid på ruta ett igen.
Alltid.
Jag känner att jag har för stor tyngd på mina axlar. Som om allt faller samman om jag släpper koncentrationen eller är passiv.
Ibland vill jag bara andas liksom.
Jag lade ner henne åt andra hållet...
Fem minuter senare låg hon såhär.
Hur?!
Hon kör Pippi Långstrump-metoden med fötterna på huvudkudden.
Ikväll hade Nova-Li sin värsta och längsta skrikperiod. Ever.
Inte ens, den så annars pålitliga, dammsugaren funkade.
En liten bit av mig dör varje gång hon gråter.
Som tur är blir den biten levande igen så fort ett leende dyker upp i hennes söta ansikte. Men det kommer krävas många leenden för att fixa det trasiga efter ikväll...
Hade jag inte haft Tommy hade jag inte vetat vart jag skulle ta vägen.
Han är stark och trygg.
Jag hoppas verkligen att kvällens jättejätteledsamhet var en engångsföreteelse...
För sådär olycklig klarar jag inte av att se henne.
Omelett till frukost och pepparkak, lussebulle och pepparkakste till efterfrukostfika.
Ska man så ska man göra det ordentligt!
Alltså Julen.
Årets mest underbara högtid.
Jag har alltid älskat julafton, med julmat, julpynt...och julklappar.
Julklappar ska vara något fint och mysigt.
Men ju äldre jag blir desto mindre mysigt och mer kravfyllt och ångestladdat blir det.
Kraven är enbart från mig själv, jag Vill hitta den Perfekta julklappen. Julklappen som är skräddarsydd till personen den är ämnad för.
Den oslagbara julklappen.
Jag tycker att de mina är så otroligt värda en gåva som beskriver hur mycket de betyder för mig.
Men finns det såna gåvor ens?
När man har fantasi som en påse skridskor och saknar Bill Gates plånbok...
Du vet jag håller bara färgen
Ingenting av mig är sant
Jag har gjort det till en konstform
Jag har gjort det till mitt allt
Nu är det bara knäcken kvar i julbaket. Sen vilar jag ett par veckor innan det är dags att göra janne och skinka!
Det här är stolen jag beställde genom babyproffsen. En multistol med det vackra namnet Angel. Med alla delarna kan den användas från spädis till skolåldern. Strålande!!
Rocki gillar bebisen när hon ligger stilla och är tyst. Så han passar gärna på att krypa nära nära när vi ammar.
Gullekissen!
..så. Lördag alltså?
Hade det inte stått i kalendern hade jag missat det.
Resten av familjen har helg. Han är där och hon är där.
Och Nova-Li och jag, vi är här.
Jag vill inte vara gnällig. Men gud så trist är!
Bella och jag tog en långpromenad till jysk. Med en paus för mellis. French hotdog stod på menyn :-)
Nova grusar och gnejsar en halvtimme innan hon tillslut vaknar på morgonen. Ibland kvider hon till lite, som om hon liksom är arg på morgonen för att den kommit så fort.
Gullunge.
..jag vet.
Men det går såå snabbt och är såå enkelt.
Och med avsaknaden av fenomenet kallat Tid i mitt liv just nu blandat med min svårighet att skriva på mobilens stört känsliga tangentbord, så blir det lätt så.
Dessutom är det så mycket annat som spökar just nu, så bloggen blir åter igen lidande.
Men jag intalar mig själv att det är mer intressant med bilder utan text, än text utan bilder. Right?
B hann inte mer än komma hem idag förän hon skulle iväg igen.
Kvällen har hon spenderat hos en kompis på Halloween-kväll!
...att Nova håller låda för det är så jäkla tyst här hemma så annars hade jag trott att jag blivit döv.
Önskar B kunde komma hem...
En vecka är hon hos sin pappa. En hel jättelång vecka.
Jag trodde vi skulle använda den här veckan till något nödvändigt hemma, medans hon var borta. Men hittills är det bara tyst. Och tråkigt.
Saker behöver börja röra sig åt andra hållet nu.