Då är det enda som kommer ut gnäll och jag är så trött på att höra mig själv gnälla...
Det slog mig idag att det är bara en skitliten stund kvar till julafton.
Nästa fredag - alltså om inte ens två veckor - åker jag och B söderut. Hon till sin far och jag till min (och mor).
Sedan kommer jag inte hem igen förän annandag jul, då är det återigen bara en skitliten stund kvar till nästa event - Nyårafton.
Innan dessa händelser har jag ungefär en miljard saker som ska fixas och vara klara.
Nästan tillochmed helt utan överdrift.
Som nämndes i det förra inlägget är jag en väldigt lättstressad person.
Det här kan komma att sluta i; a: en hjärtattack b: en blackout och seriösa psykologbesök eller c: döden.
Jag önskar nästan att jag bara kunde snabbspola tiden tills det att jag kliver innanför dörrarna hos mamma och pappa.
Där slutar mitt ansvar.
Där är jag bara dotter en hel helg.
Mammapappa, förbered er på intensiv ompyssling av mentalt instabil avkomma.
4 kommentarer:
Ja denna stress. Den är inte bra i längden. Känner själv av pressen ifrån alla håll men va fasiken, huvudsaken man får komma hem och slå sig till ro och bara va, när julen väl kommer.lättare sagt än gjort att inte stressa, komma upp i varv.Hoppas allt löser sig och att du får en bra jul till slut.
Ja denna stress. Den är inte bra i längden. Känner själv av pressen ifrån alla håll men va fasiken, huvudsaken man får komma hem och slå sig till ro och bara va, när julen väl kommer.lättare sagt än gjort att inte stressa, komma upp i varv.Hoppas allt löser sig och att du får en bra jul till slut.
Det ska bli sååå mysigt att få ha dej här, jag längtar. Kram/M
Du skulle få va med mig vilken neurotiskhelg som helst! Du bleknar ju i skuggan av din damp-svägerska!:)
Skicka en kommentar