Han sa att han trodde hon hade tagit "hänsyn till mina önskemål" den här gången.
Så var Inte fallet.
Först och främst tog hon inte ens upp den här "lilla" ändringen med mig, utan det låg en plastficka på bordet med nya schemat i.
Men schemat var inte det värsta, inte ens speciellt farligt om inte arbetsmiljön varit outhärdlig.
Hon hade dessutom skrivit, vad som såg ut att vara, en påminnelselapp till sig själv (men som givetvis var menad för mig att se - hon har inte grund för sina "anklagelser" så det var väl lättast att slippa en konfrontation...) där det stod saker som var så fantastiskt långt ifrån sanningen att det är helt sjukt.
Jag tar inte upp detaljer här.
Men så som jag har ansträngt mig och vridit mig ut och in för att passa in enligt önskemålen...
Jag är så jävla kränkt.
Kränkt känkt kränkt.
Jag pallar inte längre. Jag är en BRA assistent. Jag sköter mina arbetsuppgifter och mer därtill. Jag har RESPEKT för såväl brukare som anhöriga, men jag tar inte hur mycket skit som helst.
I morgon ringer jag och bokar möte med min chef.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar