onsdag 27 oktober 2010

Hästens bön

Det här är fanimej den vackraste och ärligaste dikt som finns.
De sista två raderna...


Fodra och vattna mig väl
Var vänlig mot mig
Ryck inte i tyglarna eller tömmen
Slå mig inte då jag inte förtjänar det
Ge mig inte för tungt lass
Sko mig väl
Skydda mig om sommaren för solhettan
Skydda mig om vintern för kalla betsel
och lägg täcket på min rygg
Smek mig någon gång
Jag bär dig
Jag drar dig
Jag lever endast för dig
Till sist, då mina krafter är slut
tag mitt liv på minst plågsamma sätt










Inga kommentarer: