Dagen D

Jag har precis gjort något som jag antingen får ångra, resten av mitt liv eller bara en period tills jag inser att det var det enda rätta, eller så är det något som jag skulle gjort för länge sen. Något som kan förbättra en helt absurd situation.

Jag är en jävla dörrmatta. En dörrmatta som matas med ord men inga handlingar.
En dörrmatta som är så jävla utbränd så det är snart bara trasor kvar.
Ord funkar inte. Inte längre. Inte när man gång på gång för bevisat för sig att det är just det, ord. Tomma, jävla, usla skitord.

Om 5 år är Bella tonåring. Jag har flera år kvar. Jag ska inte behöva känns på hur det är att vara mamma till en tonåring ännu.


Det är så jävla nog nu.