Jag har ett ganska stort bekräftelsebehov.
Iallafall oftast, ibland ligger det lite på is och ibland är det överväldigande enormt.
Men min hunger efter bekräftelse är lätt stillad. Det krävs inte mycket alls egentligen.
Lite gör en enorm skillnad.
När mitt behov är som störst och jag samtidigt känner att allt annat verkar gå före kan det lätt gå rakt åt helvete.
Och det är så onödigt.
När det är så lätt att göra så mycket.
Nu är det en av de där överväldigande gångerna.
Det är lågt prioriterat.
Det går rakt åt helvete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar